Oj, vilken överraskning! Har inte läst något av Zeh tidigare men Fritt fall föll mig verkligen på läppen. Hon har ett utomordentligt öga för detaljer och ett sinne för magnifika liknelser. Jag och frugan sammanfattade det som att hennes språk är innovativt utan att kännas konstruerat, det bara faller sig naturligt. Samtidigt har hon skrivit något av en spännande kriminalroman där intrigen är så fint utförd att den varken blir för uppenbar eller mystisk. Jag citerar prologen som även utgjorde en sällsynt bra baksidessammanfattning: ”En kommissarie med dödlig huvudvärk, som älskar en fysikalisk teori och som inte tror på slumpen, löser sitt sista fall. Ett barn rövas bort och har ingen aning om det. En läkare gör något han inte ska. En man dör, två fysiker grälar, en polisinspektör är förälskad. I slutändan tycks allt annorlunda än vad kommissarien tänkt sig – och ändå just så. Människans idéer är partituret, hennes liv är modern musik. Ungefär så tror vi att det var.”
Avslutade boken med lite gåshud. Mästerligt.
Avslutade boken med lite gåshud. Mästerligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar