Vet inte varför jag läste den här konstiga boken. Den är mer ett undersökande av vad litteratur kan vara än något annat, men den var lite smårolig. En beskrivning som kan passa på George Perec i stort kanske. Tvåhundrafyrtiotre vykort i sanna färger består av korta, oftast skrytsamma hälsningar som alla låter påskina att folk har underbara semestrar. Det är påfallande likt många vänners statusuppdateringar i olika sociala medier där semestern – den självvalda, småexotiska ledigheten – får utgöra den tid på året när man kan unna sig saker, upptäcka nya miljöer och människor och verkligen leva livet till fullo. Det får en att fundera lite över vad vitsen med semestrar och att berätta om dem för sina vänner är. De flesta berättelserna i den lilla boken går i likartade mönster, ibland är det dock en del dråpliga formuleringar som sticker ut. Idén i sig kan också få en att fnissa till med jämna mellanrum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar