På tal om bokomslag. Hur mycket jag än gillade Gustav
Meyrinks Golem kan jag i detta liv
inte se mig ha pärmarna av denna utgåva liggandes hemma. Vad gäller själva berättelsen
blev jag först överraskad eftersom jag dels hade andra föreställningar om vad
boken skulle handla om, dels blev tagen av den surrealistiska, mardrömslika
stämningen som vilar över hela historien. Liknelserna som förekom i Golem var märkvärdiga och även språket
krävde att jag läste saker en och två gånger. Jag stötte bland annat på orden hostiabagare och korybantisk. Historien framkallade en del rysningar och suggestiva
bilder, den bjöd på en fin läsupplevelse. Översättarna verkar ha gjort ett bra
jobb också, men formgivarna får jag uppmana att gå tillbaka till ”the drawing
table” – det är engelska och betyder att det inne i ens huvud finns liksom ett litet
bord som målar nya idéer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar